dimman

jag har gått in i väggen igen. jag är som en zombie. jag har sovit hela dagen idag och igår. jag är helt slut. jag har säckat ihop totalt. jag var på psyk imorse, det tog jag mig ork till i alla fall. annars hade hon blivit orolig, det vet jag. och jag vill inte att någon ska tro att jag har gått under. men hon såg på mig direkt att det var något.
en vän till mig har dött. jag är i chocktillstånd. jag vill inte förstå. jag vägrar förstå. det är inte sant. det är en mardröm som allting annat. snälla säg att det är så. naturligtvis är det inte en dröm. detta är verkligheten. han är död.
dimman är inte längre bara en dimma. dimman har tagit över helt. dimman har täckt allt som fanns. jag känner mig helt.. hm, jag hittar inte det svenska ordet för det. men, numb. jag är trött hela tiden och vill bara sova. jag känner ingenting, tänker ingenting, drömmer ingenting. allt är bara tomt och menlöst. jag tillåter dimman att ta över en stund. för jag orkar varken känna, tänka eller drömma. jag vill försvinna en stund. till ingentinget. tomheten. ensamheten. lugnet. med kent i mina lurar. kent räddar mig alltid.
Allmänt | |
Upp