rädsla vs ilska

jag är rädd. så jävla rädd. jag kanske dör nu. och då är helt och hållet nån annans fel. jag kan inte styra över hur min kropp fungerar. jag kan bara se mig själv i spegeln och se mig själv tyna bort.
och nu måste jag sitta och lyssna på när folk säger åt mig vad jag ska göra. ge fan i det. jag orkar inte höra. jag vill inte höra. mitt liv, mina beslut, min kropp - detta angår inte er. detta är mitt. enbart mitt. jag bestämmer, jag väljer, jag avgör vad som händer härnäst.




jag är så arg just nu att det kliar i fingrarna. jag vill slå nånting. kasta saker. dunka huvudet i väggen. nånting måste hända. jag skakar av ilska. varför är jag arg? varför in i helvete är jag så jävla arg? varför känner jag för att hoppa ut genom fönstret bara för att någon ska reagera? varför snäser jag åt mina vänner när dom försöker hjälpa mig?
- för att jag vill inte ha någon jävla hjälp! precis därför. ge fan i det. ge fan i att säga åt mig vad jag ska göra och inte göra. ge fan i att säga åt mig hur jag ska hantera saker. ge fan i att säga åt mig hur jag ska reagera på saker. ge fan i att säga åt mig när jag ska må bra och dåligt. ge fan i mig! jag orkar inte höra mer. jag har en egen vilja, egna känslor. jag bestämmer. inte du och inte ni. jag reagerar precis som jag vill, jag hanterar saker precis som jag vill, jag mår dåligt - deal with it! om jag är arg, låt mig vara! håll er på avstånd. ni vet hur jag funkar, varför envisas ni med att fortsätta? det gör mig bara ännu mer arg. och det kommer sluta med att nånting kommer hända.
Allmänt | |
Upp